Sommarnatt
Från många av villorna vid stranden kom ljudlig musik. Musikgenren var blandad. Från ett hus kom gamla schlagerdänger och från ett annat vrålades hårdrock. Ungdomar satt på stranden med filtar om sig och dansade runt en stor brasa som man tänt. Några av killarna sparkade en fotboll mot några tomma ölburkar som man ställt upp som på en bowlingbana. Havet låg alldeles stilla nedanför dem.
Vardagsrummet i en av villorna var proppat med folk. Kvinnorna hade på sig tunna sommarklänningar och männen hade tunna skjortor i olika somriga färger till shorts. De svängde loss till en gammal countryklassiker. De stora glasdörrarna släppte ut gästerna på verandan om de så ville. Två kvinnor stod i ett hörn av den och rökte medan många andra stod och konverserade med en tallrik i handen som de fyllt med diverse plockmat.
På husets övervåning låg barn i alldeles för stora sovsäckar och sov. Leksaker låg spridda över golvet och dörren stod på glänt. I ett av sovrummen satt en tonårstjej fortfarande framför datorn. Msn var igång och hennes fingrar såg ut att flyga över tangentbordet. Hon var rädd att knattrandet skulle väcka de små, men oron var överflödig. Barnen i rummet bredvid skulle inte vakna om det så skulle ramla in ett kylskåp genom fönstret. Tonåringens namn var Jennifer, men på msn kallade hon sig Solglasögonfreak.
Solglasögonfreak säger: Värst vad hög musik alla måste spela…
Danne, det går bra nu säger:
Ja, jag hör det enda hit bort
Solglasögonfreak säger:
Hahaha :D
Danne, det går bra nu säger:
Snacka om dålig musiksmak de har
Ja, kanske det. Men din är inte mycket
bättre :P
Danne, det går bra nu säger:
Är den jue! Bara för att du inte gillar
Petter...
Solglasögonfreak säger:
brb, mamma ropar...
Danne, det går bra nu säger:
ok
Jennifer satt kvar vid datorn en stund till, även om hon visste att mamma väntade en trappa ner. Hon ville inte lämna Daniel, tänk om han loggade ut? Tillslut reste hon i alla fall på sig och tassade tyst ut genom dörren och bort mot trapporna. Ju fortare hon kom tillbaka, desto längre stund skulle hon kunna prata med Daniel.
Plankorna i golvet gned sig mot varandra och det uppstod ett gnällande ljud när hennes fötter rörde vid dem. Hon tog sig smidigt fram mellan de dansande paren och fann sin mamma mitt uppe i en högljudd konversation med en av de manliga gästerna.
”Där är du ju, älskling” sa hon och fnittrade. ”Det här är Kristian. Du vet, pappas bror. Han från Stockholm”.
”Ja, jag vet” svarade Jennifer. Hon kunde känna att hennes mamma var ganska berusad. ”Var det därför du skrek på mig? Du vet att du kunde ha väck de små?”
Hennes mamma tittade på henne med stora ögon. Jennifer kunde urskilja ett svagt dis över den blå irisen. Ett skratt slapp fram mellan de rödmålade läpparna.
”Väcka de små? De vaknar inte så lätt ska du veta. Men det var inte därför jag ropade. Du är snart vuxen, 17 år och allt. Du borde mingla med oss här nere, inte leka barnvakt åt sovande ungar”. Hon log. Jennifer tittade på henne. Hon tyckte inte om vad hon såg. Hennes mamma var så full att hon inte ens kom ihåg att hon tre timmar tidigare sagt åt henne att stanna på sitt rum, att det här var en fest för vuxna.
Jennifer vände på klacken och gick upp för trapporna igen. Innan hon var enda uppe vred hon på huvudet och tittade ner mot platsen där hennes mamma satt. Hon verkade helt ha glömt bort samtalet hon just haft med sin dotter. Jennifer återvände till datorn.
Solglasögonfreak säger:
Mammor alltså! De är bara såå jobbiga!
Danne, det går bra nu säger:
Skojar du eller? Din morsa kan
knappast vara värre än min
Solglasögonfreak säger:
Klart hon kan!
Danne, det går bra nu säger:
Vi säger såhär. De är lika jobbiga
Okej då ;)
Danne, det går bra nu säger:
När sa du att du skulle åka till Cypern?
De pratade en liten stund till. Dessa onödiga konversationer var vad Jennifer levde på om kvällarna. Hon tyckte så mycket om Daniel. Om inte han hade skaffat msn, så hade nog inte hon heller det. Om hon bara kunde få honom att inse hur mycket hon tyckte om honom, med det var en omöjlighet. De var så bra kompisar, hon ville inte riskera det genom att berätta att hon var kär i honom.
Musiken fortsatte att vara hög, men countrymusiken byttes ut mot lite modernare pop. Jennifer stängde av datorn och kröp ner under täcket. Hon kunde höra de vuxnas högljudda röster och sin mammas falska sång. Hon sjöng med till Mariah Carreys ”We Belong Together”. Det var till den här låten som Jennifer flöt bort till drömmarnas värld.
Brasan är nu bara en stor hög av glöd. Runt omkring den ligger de flesta av ungdomarna och sover. Snarkningarna från en av killarna bryter tystnaden som nu lagt sig över stranden. Sanden har runnit innanför hans t-shirt, men han märker ingenting. En svag bris förs in mot land. Vattenytan krusar sig vackert. Bortom horisonten höjer sig en guldgnistrande sol. Den speglas i det mörka vattnet. Ännu en sommarnatt har övergått till att bli ett minne.